2010-11-30 Bara skjuta Galtar!

Hejsan!
Janne heter jag.

1. Hur tycker ni en vettig avskjutning av gris ska gå tillväga? Ska man endast rikta in sig på galtarna? De flesta av jägarna vill ha kvar grisarna som jaktbart vilt. Ser fram emot synpunkter från vem som helst.

2. Om foderautomater för gris finns – bör de då gå året runt?
MVH
Janne

2010-12-01

Hallå Janne!
Vill du ha en trofé hängande på väggen så är det givetvis de stora ornarna du ska jaga. Men vill du ha en god stek så är det årskultingar mellan 30 – 80 kilo som gäller. ALDRIG skjuta en ledarsugga!
Dessutom, jagar du för tätt kommer grisarna gå ur marken för en tid.

En åtel är till för att styra grisarna till viss matplats, så den ska köras året runt. Under sommaren lite mer sparsamt.

Edited 2010-12-01
2010-12-01

Tack för svaret Pepp, men jag menade mer att få synpunkter på om det är rätt eller fel att överhuvud taget jaga gyltor, finns ju många åsikter på detta – vissa tycker att det ej ska skjutas gyltor över ca: 35 – 40 kg, vad tycker du/ni?
Håller absolut med dig att automaterna ska gå året runt – känner bara att jag vill ha lite stöd/åsikter med mig om vad just andra anser om avskjutningen – förstår att det beror på markstorlek + gristäthet, men kanske lite synpunkter ändå....
Trevligt med ett svar – tack
MVH
Janne

2010-12-01

Hej Janne. Jag vet inte direkt vad du har för situation på din mark, dvs nyetablering eller en fast stam som växer. Om det är en nyetablering skall man nog vara mycket försiktig med vad man skjuter. Dessutom spelar det en roll hur markerna ser ut runt om dina jaktmarker. Finns det mycket odlingar runt om skall du nog försöka samtala med markägare och andra jaklag för en samsyn. Kom ihåg att grisarna rör sig över ganska stora födosöksområden. Detta gör att det troligtvis är flera lag som beskattar grisbeståndet. Om du redan har mark som är med i ett älgskötselområde kan det vara enkelt att försöka lägga till vildsvin på listan och behandla detta på jaktmötena.
Ett kort svar är att försöka skjuta årsgrisar, gyltor och galtar. Kommer du åt galt så kan det vara att föredra då dessa snart tvingas ur gruppen, medan suggan med sina gyltor och kultingar kommer att återkomma och ge fler tillfällen. Så länge man inte skjuter “produktiva” djur (över 1 år) så kan man skjuta ganska hårt utan att stammen minskar. Hårt jakttryck däremot resulterar lätt i att grisarna söker ny mark.
Jag föreslår att du startar en studiecirkel med några grannlag och diskuterar ämnet. Få samsyn på jakten, gå igenom och förbereda för eftersök, ha en del med tillvaratagande inkl. styckning samt praktiskt övningsskytte i både dagsljus och i mörker. Ni kan låna filmer av sudiefrämjandet. Glöm inte bort att ni får ersättning under tiden!!
Jag garanterar att ni kommer att få det roligt och finna andra roliga bieffekter av cirkeln.
Lycka till!
Mvh
Stefan

Edited 2010-12-01
2010-12-04

Tack för svaret stefanedvardsson, ska ta tag i det – hoppas ni alla får en givande & trevlig jakt framöver...
MVH
Pc-Janne

2010-12-08

Om du håller dig till årsgrisar så får du gott kött och samtidigt mindre risk att skjuta kultingförande sugga. Sedan när man studerat djuren bättre kan man ge sig på äldre djur. Om man vill ha trofégaltar kan det vara en idé att spara fjolårsgaltar och äldre för att få upp medelåldern, men det beror ju som sagt på om man vill ha en tät stam eller inte eller mer är troféinriktad. Någon sorts medelväg kanske funkar.

Mata på åteln året runt, men försök jaga på åkrarna istället när grödorna mognar så hålls skadorna förhoppningsvis nere, men du kan ha kvar vildsvinen. Det beroro ju såklart på hur din åtel är placerad i förhållande till grödor och liknande.

2010-12-25

Tycker det oftast är mycket svårt att se om det är en galt eller ej, försöker att läsa & se mig omkring på nätet och i böcker, får uppfattningen att ska man lära sig så är det ute på åtel utan att skjuta – endast studera – håller med dig Marcus – detta med “mata året runt” - God Jul På Er Alla
MVH
PC-Janne

Edited 2010-12-25
2011-01-02

Hej!
Jag tror att samsyn är nyckelordet när det gäller att förvalta en vildsvinsstam. Här har grisarna just börjat etablera sig , var de nu kommer ifrån..., och när jag talar med mina grannar är vi rörande överens om att hålla nere antalet vildsvin har högsta prioritet! Hur kommer då det sig? Jo, de flesta är inte så mycket jägare egentligen, de är mer markägare. Jakten är oftast ett intresse bland andra, det är kul med älgjakt och kanske släppa en rådjurshund någon gång. De flesta markägare har inte bara skogsmark utan även någon form av jordbruk. Oron för skador på jordbruksmark, vilket redan uppstått i form av uppbökade vallar och hagar, väger tyngre än intresset att få ett nytt vilt att jaga. Här talar de markägare som inte jagar själva redan om att sätta press på jaktarrendatorer att jaga gris (jag brukar kontra med att de då får fundera på att sänka arrendepriserna). Personligen tror jag att intresset för vildsvinsvak på nätterna har en begränsning. Jag är heller inte säker på att vakjakt kan ersättas med hundjakt för att få till en korrekt avskjutning avseende antal och individer. Här tror jag att fälljakt kommer att få en betydelse, tyvärr.

Sedan finns det givetvis en kunskapssida av det här problemet. Många av de åtgärder som nämns för att skydda jordbruksmark är oprövade i den här trakten. Eftersom viltet, och därmed jaktformer och skyddsåtgärder, är nya, ser många problemen hellre än möjligheterna. När skyddsåtgärder dessutom medför kostnader och arbete...

För min del kommer jag att jaga grisarna hårt redan nu i etableringsskedet. 222:an får vara till bäverjakt och så får 3006:an bli den bössa som följer med ut till vardags och alla rimliga skottchanser på rätt djur ska förvaltas. Och nästa hund blir en laika.

2011-01-16

Tack för intressant svar – Jag håller fullständigt med dig om dessa punkterna som du svarat på - God fortsättning på dig!

Show 1 to 9